Arrangörer

Redaktion

E-post











Dagens recension
söndagen den 10 maj

Pelle Andersson
"De döda tidskrifterna"


Tidigare recensioner
  • Erik Andersson: Vem är vem i Eslövs parkförvaltning? (980507)
  • Aase Berg: Den besynnerliga publikationen Protoplasma (980508)
  • Ulrika Milles: Blå - långt före Pripps (980509)


    Varje dag under Biennalen presenterar Nätverkstan en introduktion av en okänd tidskrift. Här får du inte veta något om Ord&Bild, BLM, 90TAL eller Moderna tider. Vi berättar bara sådant som du (förmodligen) inte visste. Upptäck en ny tidskrift - svensk eller utländsk, faktisk eller fiktiv, död eller levande...

    Vill du själv dela med dig av ditt esoteriska vetande om en publikation som gått världen förbi? Använd då vårt formulär och skicka in din egen recension!
  •  

    DET BÖRJAR SÄLLAN - tidskriftsläsandet. Det är liksom något som pågår, utan början och slut. Det är svårt att komma på vad det var för en tidskrift, den första. Tidskrifter är något som liksom finns där, som man inte kan eller vill undvika, de blir ofta en del av ens tankeverksamhet och smittar ibland av sig på en - ibland händer det att man tror sig om att ha tänkt något själv som stått i en tidskrift. Då är de riktigt, riktigt bra.
        Ibland blir man själv en tidskrift eller försöker skapa sig ett sådant liv. De goda tidskrifterna har ju ett så behagligt tempo - de kan låta en tanke tänkas till slut. Eller ibland låta den avbrytas för en notis, en nedtonad bild eller en dikt.
        Goda tidskrifter är prestigelösa - öppna. Och det är därför de döda tidskrifterna får mig att gå igång. Det är de för tidigt döda tidskrifterna som är de bästa. De hann nämligen aldrig bli pretentiösa. Se bara på Houdini - vilken liten pärla. Eller Den Blinde Argus, Yeah!, Iguana, Exilien och Sheharezade.
        Det är just dessa unglitterära som likt stjärnskott blossar upp och försvinner som såhär i efterhand gör en mjuk i hjärnan - nu fanns ju Den Blinde Argus i 10 år - men den lyckades trots det att inte bli "en generations röst" eller "tidskrift för litteratur och filosofi" eller något annat som kan förta läsglädjen. DBA var en tidskrift där man utan uppmaningar kunde läsa ung poesi - det var trevligt, helt enkelt.
       Och i den andan skapade också Kennet Klemets Houdini och Pär Planhammar, Helena Looft och Kennet Klemets Sheherazade. De var laid-back, men ändå kärleksfulla. De var vackra, men ändå slarviga. Yeah! var aldrig laidback - det hade den aldrig överlevt. Det hade aldrig redaktörerna överlevt, vilken skam för Bob Hansson, Tomas Jonsland och Chimo - att bli ansedda som tillbakalutade, här var det driv och en galen blandning av poesi, rock'n'roll och Gud.
        Vet inte exakt när det hände, men jag tror att det var i den där Yeah-vevan som Maria Gummesson och Bob Hansson skapade en av de häftigaste poesiuppläsningar som gått av stapeln på senarte år - Skåpet ska stå på gatan.
       Och det var också opretentiöst - kanske är det egentligen det som kännetecknar de yngre tidskrifterna och poesin från 90-talet. Exilien - kanske är det landet vi alla egentligen sitter i. Men för Juan Carlos Pineyro handlade mycket om den exil han och många andra författare levde i.
        Förmodligen kommer aldrig mer en tidskrift att göras i form av ett kuvert med vackert formgivna "brev" där dikter och noveller och andra texter var dittryckta. Snyggt, originellt och personligt. Iguana - ja den kom och försvann och återuppstod på nätet. Soft. Lite solbrillor, ciggen i mungipan och glida iväg i en cabriolet - utan att gl& ouml;mma litteraturen, välfärden och solidariteten.
        En föregångare till Mono skulle man kunna säga. Hoppas förresten att Mono också dör - innan den går in i väggen. Eller får en renässans, för det kan också hända. Se bara på vad som hände med Lyrikvännen när Magnus Jacobsson och Agneta Hill tog över - den drog liksom iväg och blev den där tidskriften man längtat efter. Eller Ordfronts uppryckning det senaste året eller Ord & Bild som återigen känns pigg och aktuell, även om det kanske finns mycket i övrigt att önska när det kommer till layouten.
       Det internationella utblicken är något skral måste jag erkänna. De döda tidskrifterna i Norge, Danmark, USA och Kina har jag mycket dålig kläm på, men jag vågar trots det hävda att det även där är de för tidigt döda som är bäst.
        Vinduet är ju egentligen ingen rolig tidskrift - den har blivit pretentiös. Däremot Vedekorn, Poul Borums tidskrift, kändes levande ända till sin husbondes död - vad som händer med den idag vet jag inte men utan Borum - inget riktigt Vedekorn. Kanske blir den uppäten av Salamander - en amerikansk litteraturtidskrift från Boston - en tidskrift som ger inblick i den unga amerikanska litteraturvärlden - tyvärr kanske lite för akademiskt. USA har ingen Yeah! men det har ju inte Sverige heller längre.
       Döden är på det sättet förödande - det blir ibland luckor, men var lugna snart sitter det ett nytt gäng i en källare och läser manus från förhoppningfulla. Tidskriften kommer inte att heta Den Blinde Argus, Yeah! ellerHoudini - men den kommer att publicera nästa generation poeter på deras egna villkor.
        Därför skall tidskrifterna dö - hela tiden. En ung tidskrift som måste passa sig för att bli gammal är förmodligen Vagant - en av de bästa tidskrifter jag läst. En salig blandning av allt det man som ung kulturintresserad vill ha - litteratur, kanske något annat också. Och sedan lite böcker.
       Det är bland tidskrifterna man känner att media lever - hur stora dagstidningarna, de kommersiella vecko-, månads- och nättidningarna än blir så känns kraften hos alla dessa döda fortfarande så starkt att ingen kan dödförklara tidskrifterna.
        För det är endast där man hittar en trotskistisk kulturtidskrift eller Mjau - tidskrift för kattälskare och Metamorfos - gjord av Halvdan Renling. Så även om alla kulturtidskrifter dog nu - så skulle de leva.
       Jag lovar.

    Pelle Andersson
    Kulturredaktör på Aftonbladet och före detta chefredaktör för en ung och redan död tidskrift - Barbar.

    © 1998 Pelle Andersson och Nätverkstan

     


    INDEX | PROGRAM | KRÖNIKOR | RECENSIONER | REPORTAGE | ARKIV | LÄNKAR | ARRANGÖRER | REDAKTION


    tidskriftsbiennal98@natverksta n.net